Ut på kalhygget

Idag är det betydligt härligare väder än vad det var i går. Idag skiner solen mellan molnen och det är härliga +7 grader. Tänk, att bara några grader hit och dit kan göra en sådan skillnad. Hade fortfarande på mig mina varma jacka.....och den hade inte behövts....phu.
 
 
Men, innan vi kommer till stigen vi brukar gå ut på kalhygget så måste vi gå efter den trafikerade vägen en bit. Det är inte alls roligt att samsas med långtradare och andra fartdårar + att det är en 90 väg på det. Men, men.....ska vi ta oss dit så måste vi ju traska ute i vägrenen och hoppas att de som susar förbi oss håller ut en bit...som denna timemrbil gör.
 
 
Blev så glad när jag såg att någon vänlig själ har kapat trädet som legat över stigen vi brukar gå på. Så himla skönt att slippa klättra över den mer.
 
 
Stigen verkar ha torkat upp rätt bra, det var visserligen lite blött på vissa ställen och lite lerigt. Men, hundarna sprang och snusade precis som vanligt. Jag saknar fortfarande den fina skogen som stod här förr....och jag hinner nog inte uppleva det igen under min livstid iallafall. Trots avsaknaden av skog så är det faktiskt fortfarande rogivande att traska efter den lilla stig som finns kvar. Fördelen med kalhygget är ju också att jag kan se långt + att hundarna syns hela tiden. I skogen så kan de ju försvinna bakom en buske eller ett träd en kort stund.....och det gillar jag inte. Full koll ska det va!
 
 
Nu kommer vi ut till det fula och där gick det absolut inte att gå, inte för mig i allafall. Dagen till ära hade jag som vanligt på mig helt fler skor.....att jag aldrig lär mig. Hjulspåren som skogsmakinerna lämnat efter sig är så djupa och väldigt leriga. Jag fick försöka ta mig fram på sidan om istället och för hundarna var detta inget problem alls, de skuttade fram och tillbaka utan ett enda bekymmer. Denna skogväg ser ut som ett stort sår i naturen.....så himla trist. Undra om de kommer att återställa allt de fula, eller ska det bara få vara kvar som det är? Jag har för mig att de tidigare åtminstone plattat till de djupaste hjulspåren.
 
 
Blommor.....älskade blommor!
 
 
Lite bus på gården innan vi gick in hann vi också med idag. Men, innan buset så fick de söka godis som jag hade kvar i fickan efter vår promenad. Åh, jag gillar inte när Maya springer med benet på detta vis som på bilden nedan. Jag ser bara en massa olyckor som kan hända framför mig....huvva. Jag fick lov att ta av henne benet och sätta in den i munnen på henne igen....rätt väg denna gång.