}
Idag gick jag och Maya den korta rundan vi har i skogen. Men, innan vi kom fram dit jag skulle svänga av från vägen så hittade Maya spår av rådjur i snön och spårade dem en bra bit. Snacka om att hon blev ivrig.....
 
 
Jag funderade ett tag på om jag skulle våga släppa henne i skogen....men, tillslut så kopplade jag ändå lös henne. Full fart....som vanligt! Hon srpinger in långa lovar i skogen, men hon kommer alltid tillbaka så fort jag kallar på henne. Inga rådjur i sikte....inte älg heller för den delen - men, vi hittade massa olika sorters bajs efter stigen. Jag har på Maya hennes neongula reflexväst när vi är i skogen...då ser jag henne lätt.
 
 
Vackert på himlen....
 
 
På vägen hem så fick Mayas nos vittring på någon doft som kommer från skogen. Har båda två missat något djur under promenaden där? Hon stod länge och bara stirrade in i skogen och lyfte på nosen då och då....detta gjorde hon flera gånger under promenaden hem igen. Vad har hon känt för något?
 
 
Nu är vi hemma igen och Jocke ska snart börja laga sina underbart goda köttbullar som vi ska ha med oss till hans föräldrar på julafton....receptet på dessa ljuvliga små köttbullar hittar du här!
 
Jahapp...då var det söndag igen då. Snacka om att veckorna går fort just nu - det var ju nyss söndag käns det som. Men....nu är den här och det betyder invägningsdags.....suck! Jag vet att det inte gått bra denna vecka med min kosthållning.....vi har bakat! Inte det smartaste man kan göra när man försöker gå ner i vikt. Men, julbaket måste göras....och provsmakas. Man vill ju veta om det smakar bra det man bjuder folk på....eller hur!
 
 
Två långa promenader har jag gjort och naturligtvis korta också + vattengympan (som var sista gånger för i år). Det har varit riktigt kallt här där jag bor....det var nästan 16 grader kallt på den sista långa promenaden vi gjorde....brrrr. Promenaderna går fortfarande väldigt sakta för mig fortfarande, men det är skönare att gå i skogen än efter landsvägen....beror kanske på att det är mjukare att gå i skogen.
 
 
Jag har varit hos fysioterapeuten också denna vecka och han kollade på mitt knä med ultraljud och han såg tydligt att menisken var trasig...allra helst när han vred på mitt knä. Så då gav han mig en ny övning att göra (förutom de andra jag tidigare fått av honom). Jag skulle spänna fot och knö på höger ben och virda vänster fot snett framför och snett bakom.....jag tycker det inte ger någonting, men såklart jag gör dem ändå.
 
 
Fortfarande så kryper vikten sakta men säkert nedåt....tack och lov för det. Men, hua så jag gruvar mig inför den stundande julen. Men, samtidigt så måste man ju få leva också - och inte tänka på kalorier och points för en kväll. Det är ju tre gånger per år som man kan få fuska tycker jag - det är under julafton, nyår och midsommar.....tre dagar på ett år med 365 dagar.
 
Summa sumarum så visade vågen på -0,3 kilo denna gång och det var väntat också. Men, trots denna blygsamma viktnedgång så är jag nu uppe i -14 kilo sammanlagt och det måste jag ju bara vara så stolt över....klapp på min egen axel.
 
Idag gick vi en långpromenad i kylan....solen tittar fram över trädtopparna, men det är bara -16 grader ute! Så på med varma kläder på både oss tvåbenta och på den fyrbenta tösen Maya. Vi tänker gå en runda, men vi får chansa på slutet innan vi kommer ut på vägen igen. Vi kan ju inte gå helt vilse tycker jag....hahahah.
 
Det bidde en promenad på....ja, se själva:
 
 
Det är så mysigt i skogen, men det trista är att solen går så otroligt lågt denna årstid hos oss i Västernorrland/Örnsköldsvik. Det är knappt man ser solen genom alla träd....men, solen ger oss trots allt lite ljus så vi ser vart vi sätter fötterna. Det behövdes verkligen idag för att stigarna vi följde var många gånger täckta av is....så det gällde att hålla tungan rätt i munnen. Maya hon har inbygt fyrbensdrift så hon flög fram genom is, buskar och snår....hon är ju så lycklig när hon får vara lös.
 
 
Efter ett tag kom vi fram till en liten stig som vi följde och då kom vi ut på en lägda, men vi valde att fortsätta efter en nästintill oframkommlig stig i skogen i stället. Jocke hade sett en infart i skogen när han tidigare gått efter vägen mot Ovansjö....nu ska vi bara hitta den också!
 
 
Jippi...nu är vi ute på vägen igen och jag vet exakt vart vi är också....underbart! Men, det klart det är ju så mycket trevligare att gå i skogen, men om vi vänder om och går samma väg tillbaka så kommer det vara mörkt innan vi kommer hem igen.
 
 
Till och med Maya har frost i skägget.....hahhaha!
 
 
Nu vill vi alla in i värmen för att tina upp.....detta gör vi till varm dryck och lussekatter!