Packa resväskor och lite till...

Idag kommer min mamma och Johanna (brorsdotter) hem till mig och Jocke. Idag ska vi nämligen väga in alla väskor + att försöka få med så mycket som möjligt av Isabells saker som hon har kvar hemma hos oss. Hon har inte kunnat ta med sig så mycket saker själv när hon varit här hemma i Sverige....så då träder vi in i bilden...hahhaa. Undra vad de kommer att tänka när de röntgar våra väskor nu på tisdag, för då åker vi nämligen hem till Isabell i USA. 
 
Detta är vad som är kvar av Isabells saker och det som inte fick plats (pga av vikten), var tre stycken skolkataloger. Jag tycker vi har gjort det väldigt bra måste jag säga...hahhaha. Nu får väskorna stå i våran hall och gotta sig tills på måndag kväll....för då ska vi bära ut allt till Jockes bil. Vi åker som sagt var ganska tidigt på tisdags morgonen.....och flyget skall gå klockan 09:30 och vi vill vara där i god tid innan så att vi slipper stressa. 
 
 
När mamma och Johanna åkte hem igen så gick jag och Jocke ut och körde varsin trimmer. Jocke kan ta det lite grövre och jag det lite mer fina gräset. Oj, så mycket blommor som försvann.....både trist och nödvändigt på samma gång. 
 
 
Jo, jag har glömt att berätta att Kira varit på återkoll pga av att hon får Cytopoint sprutorna för hennes kliande öron (den 23/6). Veterinären ansåg att hon behövde en kur med droppar (Betnovat), i sina öron och att hon skall tillbaka på återbesök om 10 dagar. Det blir Jocke som får åka med henne då...för då är jag i USA. 
 
Det absolut värsta är att hon tappar all sin tilltro till oss när det gäller dessa hemska droppar. Hon vet faktiskt innan vi själva vet.....att det är dags för dropparna. Hon har full koll på oss och tittar misstänksamt på våra händer och minsta lilla spruta man har i handen så försöker hon komma undan. Visst, dropparna luktar starkt.....men det är så få (0,5 ml i varje öra), men det verkar inte spela någon som helst roll för henne. Hon vill inte komma ner på morgonen för att det är jag som ger morgondropparna och på kvällen håller hon verkligen koll på varje rörelse vi gör. Hur ska man få henne att inte tappa att tilltro till oss...för det skär i mattehjärtat när hon inte litar på oss längre. 
 
 
Den 24/6 fick jag åka in till veterinären med Maya.....(hade bokad tid). Det var dags att tömma hennes analsäckar igen. Jag har fått ut en del själv, men jag ville att det skulle tömmas ordentligt utav ett proffs. Maya var så himla duktig....trots att hon stoppade in ett finger i ändan på henne. Veterinären tyckte hon var så duktig så att hon skulle prova spola hennes analsäckar också.....utan någon lugnande spruta. Det gick bara galant.....och jag är så stolt över henne.....Maya alltså...hahha.