Promenad i ett gråmulet landskap
Idag lyser verkligen solen med sin frånvaro.....det är grått på himlen och -1 grad ute bara. Det var riktigt skönt på våran timmas promenad idag efter skoterleden. Men, på slutet....när vi vek av från skoterleden så svor jag många, många gånger. Vi sjönk igenom flera gånger och genom att jag har ont i ett knä sedan tidigare så gör ju detta inte saken mycket bättre. Men, men.....vi tog oss hem helskinnade och det är ju huvudsaken. Efter sjävla skoterleden var det helt ok att gå...lite knöligt på vissa ställen bara. Hundarna de klagar inte alls.....de bara springer och snusar som vanligt. Det är nästan så att skaren utanför leden håller för dem att gå på.
På vägen hem fick Maya syn på en mystisk sten i skogen.....hahahhaha. Självklart så måste även Kira kolla vad som står på.....det kanske är någonting väldigt spännande. Rullkoppel och träd....inte en så väldigt bra kombination. Kira trassalde in sig och hon kan ju kommandot "gå runt", men tyvärr så valde hon att gå fel varv så det blev ännu mer tilltrassalt. Det slutade med att Jocke fick plumsa in i snön och befria henne....hahhaha.
Mina (våra) snyggingar.....Maya och Kira.
Snart är vi hemma igen och Kira måste naturligtvis gå där det är som allra högst....
Baksidan på snickeriet.....den dörren kan vi inte ta oss varken ut eller in inom närmaste framtiden.
Kira tycker såhär om att gå in igen efter promenaden. Men tyvärr lilla tjej.....matte och husse måste storstäda idag. Nästa helg kommer Izabell och Kris hit och bor med oss innan de flyger över till USA i början på april. Det känns både vemodigt att Izabell åker så långt bort ifrån mig och samtidigt så känns det så härligt att få ha henne här i över en vecka. Nackdelen är ju att jag måste jobba, men det får gå det med. Föresten....jag tror Kira räcker ut tungan åt Izabells flytt istället....hahhaha!
