Kiras klo
Bandaget som Kira fick hos veterinären, det stora klumpiga gula har jag tagit bort i torsdags (läs det inlägget HÄR). Hon haltade så hemskt när hon hade det gula bandaget, så jag tror att det klämde på hennes trasiga klo. Det jobbiga är att det är min mamma som tar hand om henne onsdag, torsdag och fredag....och hon fick inte henne att ha på tratten. Så hon har fått haft en socka inomhus, plastpåse och en av mina strumpor när hon är utomhus.
Jag tycker att att hennes klo ser ganska bra ut, men inbillar mig att hon är lite svullen. Men, samtidigt så var det ju bara i tisdags som hennes klo blev borttagen.....och jag tycker det ser ren, torr och fint ut, men hon är som sagt var öm. Henns klo är mer rosa än svart som det borde vara, så pulpan är väldigt ytlig på henne just nu. Så hon måste ha skydd på sig ett bra tag till är jag rädd.....iallafall utomhus. Det är så synd att den sko jag har till henne är utav plast och då blir det så halt för henne att gå. Jag måste nog åka in till zoobutiken och kolla om det finns andra skor som inte är så hala till henne. Men, de flesta utav skorna jag tittade på tidigare i veckan släppte igenom väta....de var med andra ord inte 100% vattentäta.
I morse när jag släppte ut Kira, så måste jag först sätta på en plastpåse och en strumpa på den, för går hon bara med plastpåsen så halkar hon bara. När hon har på sig detta så haltar hon igen....så det måste irritera hennes klo på något sätt. Stackars liten....men, hon får inte få in smuts eller bli blöt om klon/tassen.
Inomhus så får hon vara utan strumpa och då haltar hon inte alls, vi har 100% koll på henne så att hon inte ska slicka på den ömma klon. Men, när det är dags att gå ut igen så måste allt på igen.....plastpåse och strumpa + självhäftande bandage som jag köpte på Granngården tidigare i veckan. Det knepiga är att hon haltar mer när hon är inne på gården än när hon får gå utanför. Det kanske mer spännande att gå utanför inhängnaden, så att hon glömmer bort att halta....hahhaha.
Vad underbart det är när solen skiner.....men, nackdelen är att Kira inte kan följa med på någon promenad och att någon alltid måste vara hemma med henne så att hon inte kommer åt att slicka på sin klo. Det som också inte heller känns så bra är att både jag och Jocke känner oss lite krassliga och båda har ont i huvudet + vi känner oss lite frusna. Bara vi inte blir sjuka nu......suck! Jag har legat någon timma idag före lunch och Jocke gick och la sig en stund efter lunchen....suck.
Så här ser Kiras klo ut just nu.....ingen vacker syn. Åh, så jag längtar tills hon kan vara ute och springa igen och att vi slipper vara konstant på alerten och oroliga för henne. Undra hur lång tid det kommer att ta egentligen????? Någon som varit med om samma sak?
Funderar på om vi ska försäka tvätta hennes klo och området runt med ljummet vatten, för att få bort blodet i pälsen och päls och vadd....som fastnat på själva klon. Är det dumt eller är det en bra sak att göra? Självklart så måste vi ju försiktigt torka hennes tass efteråt, för hon får ju som sagt var inte gå och vara blöt.