Norrfällsviken - 21/5

Idag har vi gått en lång promenad....vi var borta i ca 3 1/2 timma. Vi hade tänkt att gå och titta på bland annat Skvalpudden.....för där hade vi inte varit tidigare.
 
Varning för många bilder....
 
 
In i skogen går vi....vi följer de blå prickarna. Det är så vackert inne i skogen, men vi går väldigt sakta genom att det är fullt av rötter som korsar stigen kors och tvärs + att vi får gå över rullstensåsar på fler ställen. På vissa ställen så hade de lagts ut landgångar....på de extra svåra passagen skulle jag tro. Hundarnafår vara i koppel....än om det hade varit så mycket skönare för oss alla om de kunde springa lösa.
 
 
På ett ställe där vi kunde se långt åt alla håll....ja, då fick hundaran springa lösa en stund. Oj, så de tyckte det var spännande och roligt.
 
 
Vi kom först fram till tomtningen....som helt enkelt betyder: "Tomtning kallas de lämningar efter enkla vindskydd eller hyddor som finns utefter våra kuster. De är oftast rektangulära till mer eller mindre runda formationer av natursten med ett stenröjt  bottenplan. Ingen vet exakt hur dessa hyddor sett ut. De som ligger oskyddade och vända mot öppna havet anses ha använts framförallt i samand med jakt på säl, men också kunnat nyttjas till fågeljakt, fiske och äggsamling. Tomtningarna ligger upp till 20 meter över havet. De högst belägda är också de äldsta och har daterats till järnåldern (ca 500 e Kr), medan andra har förekommit ända in i historisk tid, dvs efter år 1050. Tomtningarna är lagskyddade fornlämningar."
 
 
Vi passade även på att ta en vätskepaus, för det är kämpigt att gå uppför och på oländig terräng. Vi stod och njöt av utsikten en stund och hade det gott tillsammans.
 
 
Nu går vi vidare mot Skvalpudden. När vi kom närmare så fanns det fotografier upphängda på flera träd, det var troligast något som fyller år. Så när vi kom fram kunde vi inte utnyttja den fina stugans om finns där, för där satt det redan en massa människor. Vi fick helt sonika gå ner på klipporna och sätta oss där en stund. Det var underbart att tyst sitta och lyssna på vågornas skvalpande mot klipporna. Men...jag klagar inte alls....för klipporna var minst lika bra + att vi kom närmare vattnet.
 
 
Vi valde att gå en annan väg tillbaka, en väg som leder till fiskeläget. Visst den vägen var också otroligt vackert....som allt är här i höga kusten, men den var så jobbig att på. För när vi kom ner mot inloppet in till Norrfällsviken så fick vi gå på stenar. Dessa stenar rullade omkring under fötterna så vi var så spännade så att man inte skulle vricka fötter eller kliva snett.
 
 
Nu är vi äntligen tillbaka in i samhället....och det känns så skönt att få återigen gå på plant underlag. Jocke gick in ooch köpte varsin glass åt oss + en rökt sik. Utanför Fiskarfänget hade det till och med i dessa Coronatider handsprit till de som hanldade i deras butik...smart. Och, ja...glassen var supergod!
 
 
Nu ser vi ÄNTLIGEN vår älskade husbil igen....nu ska det bli skönt att få ta av sig skorna och få något gott att dricka. Hundarna kommer att sova gott inatt....vi likaså skulle jag tro.
 
 
 
Husbil & Semester | |
Upp