Skvallerträning
Jag har hört så många som använder sig utav "skvallerträning" med sin hund, men vad är det egentligen? Jag ska försöka få lite klarhet i detta...med info på "nätet".....nu ska vi se vad jag kommer fram till.
På Tormarpa Lillys sida så står det detta: "Skvallerträning går ut på att vi lär hunden att “skvallra” på saker i omgivningen. Till exempel andra djur. Vi lär helt enkelt hunden att självmant (alltså helt utan lockande eller kallande) söka kontakt med oss så fort den ser detta. Den kopplar helt enkelt “annat djur” = “kolla på matte/husse”.
Börja med att “klicka in” hunden. Jag använder oftast inte själva klicker-dosan pga lat och glömsk, hehe. MEN man kan använda metoden ändå! Jag säger ”japp”! Den allra första inlärningen går till så att du lär hunden att ”japp” betyder att “nu gjorde du rätt – belöning är på väg”. Säg, och ge snabbt en godis. Utan att hunden gör någonting, egentligen. Börja i köket eller annan lugn plats. Bara kör! Säg ”japp”, ge gotta. Om och om. Tio stycken är rimligt. Sen paus. Korta och många pass, hellre än ett stort.
Här snackar vi alltså hjärntvätt. Japp = godis!
Börja använda på promenader. När hunden ser någonting du vill att den ska “skvallra” på, JAPP och ge godis (snabbt som ögat, innan en negativ reaktion hinner komma). I början kan du behöva gå fram till hunden och sätta godiset framför dess mun för att den ska släppa fokus på det andra som lockar. Huvudsaken är att hålla hjärntvätten vid liv, ”japp” betyder fortfarande GOTT. Ba kör! Jag skvallrade mina hundar på det mest jag visste att de ville ”springa efter” (öh, översociala). Så människor, resväskor, löv som blåste. JAPP + godis.
3. När detta sitter och hunden förväntar sig ett JAPP och belöning vid synen av något speciellt, kan du börja vänta med ordet, och se om hunden självmant kollar på dig. I så fall är det superbra, klicka – och belöna ordentligt!
Eva Bodfält skriver: "Visst vore det skönt att inte behöva gå runt som en radar och scanna omgivningen i en evig jakt på vem som först upptäcker kompisar, antagonister och harar, jag eller hunden. Därför lär jag mina hundar att skvallra. Min erfarenhet är att hundar som skvallrar får en mer neutral inställning till omgivningen eftersom det är fritt från konflikter, fritt från nervösa röster som signalerar oro, rädsla och kanske även aggression".
Fredrik Steen gillar inte alls denna metod, han säger: "Detta med skvallerträning bygger på det jag kallar inlärning/cirkuskonster.Detta med inlärning/cirkuskonster innebär att hunden ska göra något som inte är naturligt för en hund att göra i denna situation. Skvallerträning är ett exempel, lydnadsträning ett annat, ”sitta vackert” ännu ett exempel. Men vill man lösa denna problematik med ledarskap/följsamhet/uppfostran, då fungerar inte skvallerträning. Inte alls vill jag påstå. Ingenstans i metodiken ”skvallerträning” talar man om för hunden – Du, vi struntar i andra hundar!"
Ja, vad säger ni? Tror ni att det där med skvallerträning är bra för dig och din hund? Jag känner mig lite kluven....visst skulle det vara bra om hunden lättare släpper fokus så att den får sin godis. Men, mina pudlar är oerhört smarta individer och jag tror att de kommer "skvallra" konstant på allt...bara för att få en godis. De kommer medvetet att söka upp saker att "skvallra" om till mig - allt för en godis.
Håller ni på med skvalleträning med era hundar?