Mina allra bästa vänner...
Tänk att man kan tycka så mycket om sina hundar.....de är som mina barn och allra bästa vänner. Jag vet att det finns de som tycker det är löjligt att säga en sådan sak om ett djur, men så är det bara! Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan de två underbara varselser som jag har lyckan av att ha hemma hos mig. De hundar som inte längre finns vid min sida....det kommer ALDRIG att bli glömda, de finns inbäddade i mitt hjärta.
Mina hundar ger mig en mening med livet, sällskap, glädje, kärlek, motion, härliga promenader, skratt och även oro. Orolig är jag för att de ska göra sig illa, springa bort, bli biten och må dåligt av någon anledning. Men, så känner man ju även för sina barn...eller hur? Samma känslor finns alltså för hunden....
Tänk om människan kunde vara mer lik en hund....tänk vad världen hade varit bra. Hundar bryr sig inte om krig, pengar och religioner.....de bara älskar. Hundar är inte hela världen, men de gör verkligen världen hel. Tänk på detta: - Än om du är fattig och inte äger mycket.....så är du rik när du har en hund. Om du ger din hund din kärlek....så ger de dig sin själ. Hunden är verkligen människans bästa vän....visst håller ni med!
Jag vet inte om jag skulle fungera om mitt liv inte innhöll en hund eller två. Så otroligt trist livet måste vara då....
Det värsta är att hunden inte lever lika länge som människan - men, mina änglahundar lever fortfarande kvar i mitt hjärta....på ett värligt speciellt ställe. Åh, så jag saknar dess underbra hundar....så otroligt mycket. Jag möter dem i mina drömmar....
