Promenad med korta koppel...

Idag blev det en promenad med korta koppel....det är huggormstider. Jocke har redan sett en (troligast två) överkörd orm redan. Jag är så rädd att någon av hundarna ska bli ormbiten - så korta koppel och avsyning av vägen/diket allt eftersom vi traskar på. Jag tror jag är så rädd för detta genom att jag tidigare haft en hund (Royce) som just blivit ormbiten - och det var inte alls roligt för honom. Efter ett tag så förvandlades varje pinne till en potentiell orm....jag är så nojig. Men, samtidigt så är det ju bara nyttigt för hundarna att gå med korta koppel också....och det skötte sig riktigt, riktigt bra - båda två. Godisväskan hänger runt min midja....så fort de tittar på mig så får de var sin liten godis.
 
 
Det är så vackert ute just nu och till och med maskrosorna är vackra i sin enkelhet. Häggen håller på att slå ut och det doftar ljuvligt....mmmmm.
 
 
Vi gick en liten annorlunda promenad idag - för att kolla om Inger och Wilma var ute på deras gård. Vi gick över Täfteån....det är någonting speciellt med brusande vatten. Vi stod på den gamla träbron och tittade och lyssnade en liten stund innan vi fortsatte vår promenad.
 
 
Vi träffade aldrig på Inger och Wilma - men, det var ändå roligt att gå en liten annorlunda promenad. Samtidigt så tror jag inte att hundarna skulle må så bra av en massa bus i denna värme heller. Men, att bara står i skuggan och surra bort en halvtimma eller så hade varit skoj...det får bli en annan gång.
 
 
Öppna ladskap.....njuter varje gång av denna vy. Jag vet att jag inte skulle trivas i en storstad gjord av betong. Det är det här som kallas för livskvalité....i allafalla för mig. Jag tror också att hundarna mår mycket bättre av att få bo så här....men öppna landskap så långt ögat kan nå.
 
 
Kira och hästarna....absolut inga problem längre!
 
 
Hemma igen och naturligtvis måste jag lägga ut en bild på vårt körsbärsträd....
 
 
Allmänt | |
Upp