Att introducera valp med en vuxen hund
Hur gör man när man ska introducera valpen till den hund som redan bor i familjen? Hur gör man det mest smärtfritt för både valpen och den vuxna hunden? Ja, dessa frågor är ganska vanliga....men, hur gör man då. Jag har alltid haft fler hundar samtidigt, men just nu har jag bara en och kommer att hämta hem hund nummer två i slutet av denna vecka....så spännande. Hundarna jag tidigare haft har alltid fått snusa på varandra genom galler ute på gården....helst om den vuxna hunden är allt för på eller så mycket större än valpen.


Men denna gång blir det lite mer problematiskt genom att det är vinter....inte så roligt att vara ute med en liten valp i kylan då. Allt blir ju så mycket enklare när man kan hämta hem sin nya valp när det är sommar. Så denna gång får introduerandet helt enkelt ske inomhus...utan galler och med uppsikt såklart.
Jag läser på Härliga Hunds sida att det finns oftast tre olika senarior när man tar hem en ny valp i familjen och redan har en hund. De skriver så här: "De kan älska varandra från första stund, lära sig att tycka om varandra, eller kanske aldrig riktigt hamna på samma våglängd". Jag hoppas verkligen att de kommer att älska varandra från första stund....håller verkligen alla tummar och tår på att det ska bli så.
Att introducera den nya valpen behöver inte vara så märkvärdigt egentligen, det gäller att ha en sund inställning. Låta de nosa på varandra i sin egen takt, aldrig tvinga någon av hundarna till något de inte vill. Om den äldre hunden inte vill...tvinga den då inte - samma sak gäller såklart för valpen. Det är också viktigt att om man märker att den äldre hunden tycker det är jobbigt med att ha valpen hängandes i hasorna.....att man ger den äldre hunden ett ställe där den kan få vara ifred på. Då minimerar man chansen till agg från den äldre hunden.
Introducerar du en redan vuxen hund med din andra hund så är det absolut bästa man kan göra för att de ska gå så smärtfritt som möjligt....att gå på en promenad tillsammans. Promenaden gör att de kan inspektera varandra på ett mer avslappnat sätt...

Jag kommer nog att ha valpen i famnen sittandes på huk och låta Maya komma och snusa på den. Sedan släpper vi lös den lilla och får då se hur dynamiken ser ut. Maya har ju fortfarande en stor fördel av att kunna hoppa upp i soffan om hon tycker att valpens tänder är lite för vassa. Men, samtidigt måste jag även säga till Maya om hon är på valpen för mycket och inte låter den ligga och sova i fred. Det är så otroligt lätt att göra en höna av en fjäder....allt handlar ju egentligen bara om sunt förnuft.
Maya är en otroligt snäll hund och har ett stort tålamod...det har jag märkt när hon träffade Wilma (en av våra grannars hund). Jag hoppas dock att hon kommer att kunna fräsa ifrån till Kira om hon blir allt för jobbig...det gör hon inte mot Wilma. Det kanske blir lite annorlunda när hon kommer att ha en hundkompis bredvid sig jämt.

En sak som man INTE får glömma - det är att man inte lägger allt fokus på valpen och "glömmer" bort den äldre. Vi tänker turas om att gå promenader med Maya och vara med valpen....att busa med Maya ute på gården, låta Maya få busa med Wilma, att gosa med Maya....det är så otorligt skönt att vara två om en sådan underbar sak. Vi kan alltid ha en hund i vardera famn....båda kommer få lika mycket kärlek....ingen orättvisa på våran gård inte!
Åh, så jag/vi längtar efter Kira....min lilla pussgruka!

Summa sumarum....introduceringen behöver inte vara så märkvärdigt. Sunt förnuft kommer man långt med. Märker man att den äldre hunden inte alls gillar valpen....låt den då få en möjlighet att komma undan. Tycker den äldre hunden för mycket om valpen...se till att valpen får en möjlighet att vara i fred. Thats it!