Klantiga Kira...
Idag är det -10 grader ute, så inför promenaden så velade jag om jag skulle ta på hundarna deras varma vintertäcken eller inte.....det blev inget täcke. Jag hade tänkt låta dem springa nere på lägdan ett tag....och genom att de är så duktiga på att springa och jaga varandra så tänkte jag att de skulle hålla värmen i allafall. Det är ju inte så att de kommer att stå stilla några längre stunder om jag känner dessa småtöser rätt...hahhaha.
Jag hann i stort sett bara släppa dem lösa innan Kira lyckades med någon som ingen lyckats med tidigare....hon gick helt sonika genom isen i ett dike.
Jag hörde hur det krasade till ganska högt....som det låter när man krasar isen på en vattenpöl med skon, fast bra mycket högre. Maya stod på andra sidan med Kira var borta....jag gick fram för att titta vad som hänt och då såg jag lilla gumman nere i det iskalla vattnet...från midjan ocn nedåt under vattenytan. Hon kunde inte komma upp själv så jag fick tag i hennes nacke och dra upp henne.
Typiskt att det skulle vara så otroligt kallt idag....vattnet frös omgående i hennes päls. Det enda jag tänkte var att nu är hon chockad och rädd....men inte Kira inte. Hon sprang som en tok....som de brukar göra när de är nybadade och hade hur skoj som helst. Svansen upp i vädret och hon ville busa med Maya. Men, jag kallade in dem och gick snabbt hem igen....hon får inte bli mer kall än vad hon redan är.....in i värmen och de snabbt!
Väl hemma gick vi direkt ner till klipprummet och startade fönen....nu ska hon snabbt bli varm och torr igen. Kira själv...ja, hon fattade helt enkelt inte varför promenaden blev så kort och varför de inte fick leka ute på gården (som de alltid gör) efter promenaden. Nu är hon varm och go igen och både Maya och Kira har fått varsitt tuggben.....
Så här efteråt är jag så otroligt glad att vi inte hade hunnit längre hemmifrån än vad vi hade gjort. Det tog bara 5 minuter att gå hem och ner till värmen av fönen. Vad hade man gjort om vi varit längre bort....då hade jag nog tagit upp henne och fått in henne i min jacka och hade nog ringt efter Jocke.
Vilken snopen kort promenad det blev idag.....pust!
Vad läskig upplevelse ändå! Tur allt gick väl ❤ /Kristina