Kira kastrerad idag...
Det är med en stor vånda man bestämmer sig för att kastrera sin tik....helst när hon är frisk. Men, jag gör detta enbart för att jag VET att jag inte kommer att avla på henne + att jag samtidigt minimerar risken för juvertumörer och livmoderinflammation kan hon aldrig få....att hon inte löper sedan är bara ett plus i kanten.
Sitter nu utanför veterinären i regnet och väntar på att klockan ska bli 07:40....så att jag kan gå in. När det väl var dags så undersökte veterinären henne och frågade om hon om jag ville att hon skulle titta på något annat när hon ändå var sövd. Jag bad henne titta i hennes öron (hon har börjat klia sig igen) och klippa hennes klor. Hon ville inte följa med veterinären nedför trappen...så de fick bära henne. Åh, lilla Kira.....mattes hjärta gråter. Men, nu är hon lämnad och jag och Maya åker hem för att sova någon timma - detta kommer att bli en jobbig dag för både Kira och mig.
De ringde strax före 11:00 och sa att jag kunde komma att hämta henne - då har jag fått sova i ca 3 timmar. Kastade på mig kläderna och rivstartade bilen....nu ska vi hämta hem Kira. Veterinären sa att allt har gått jättebra och jag fick lite förhållningsregler angånde skötseln av hennes sår på magen. Hon hade på sig en tratt....än fast jag hade lämnad den medicinska bodyn som jag köpt på Tös Hundapotek på nätet. Veterinären sa att jag kan ha på både body och tratt samtidigt - för hon hade sett att vissa hundar slickan utanpå bodyn så att den blir blöt och då kan få fula infektioner i såret. Kira ligger vid mina fötter och smågnäller medan jag betalar kalaset på 6780 kronor....pust!
Nu åker vi hem! Hela vägen hem låg Kira och gnällde...det kändes i mattehjärtan kan ni tro. Men, veterinären sa att hon gnäller inte för att hon har ont....bara för att hon är "full". Men, så fort jag tog av henne tratten så slutade hon gnälla på en enda gång....
Nu ligger hon i korgen hudnarna har i vardagsrummet medan jag sitter och vakar över henne tillsammans med Maya. Så länge hon inte visar tendens att slicka utanpå bodyn så slipper hon tratten - och jag har koll på henne hela tiden. Stackars liten...
Jag fick med mig ett papper hem som jag satt och läste....det var om hur jag ska sköta min älskade lilla vovve + att jag även fick med ett gäng smärtstillande sprutor. Jocke får hämta ut medicinen i morgon när han är på jobbet. Den 17 september ska jag åka in med Kira igen för att ta bort stygnen - längtar redan tills dess. Men, när jag läste pappret så få hunden inte leka eller springa...bara ha koppelpromenader i 1 månad. Hur ska detta gå...Maya har redan försökt få Kira att busa med henne.
Maya snusar på Kira och inser att något är konstigt med henne. Hon försöker även få igång henne att busa...hon lämar lekaker framför henne. Lilla gumman....detta måste ju också vara konstigt för dig.
Maya måste ut och kissa.....tur hon är lydig och kan kommandot "kissa". Kira ligger kvar i korgen i vardagsrummet....så det måste gå undan.
Kira är inte lika vinglig nu, men jag har gett henne en dos smärtstillande klockan 14:00 som det stod i pappren.
Jag har provat att bära ut henne för att kissa, men hon satte sig bara hela tiden. Så nu ligger hon i korgen i vårt sovrum...och jag ska också passa på att blunda en stund. Jag stänger dörren in till sovrummet så hon inte av misstag skulle få för sig att kliva upp och gå nedför trapporna själv. Jag är så trött så det känns som om jag själv vore full tillsammans med Kira....vilket dag! Nu längtar vi efter husse som kommer hem ikväll någongång...så han får ta hand om Maya och gå ut och busa med henne på gården en stund.
Känslan när de ringer från veterinären och de säger att allt gått bra och att man kan få komma och hämta henne...den känslan är så ljuvligt underbar i hjärtat. Det spelar ingen roll....man är orolig från man överlämnar kopplet (och hunden såklart) till någon annan. Så skönt att ha henne hemma igen + att jag går på helgledighet idag och kan vara sjuksköterska till henne till 100 %.
Nu måste jag sova en stund tillsammans med Kira....gäsp!
Jo....hon såg fin ut i öronen, men var lite svullen i ena örat. Hon tyckte att jag skulle rengöra dom någon gång i veckan + att jag kunde fortsätta med de droppar jag fick i somras till henne för att få ner svullnaden.