Kira VS Hästar
Tidigt i morse så gick jag och hundarna ut på en liten promenad - inte en bil syntes eller hördes. Det är sådana mornar som jag bara älskar....kanske det är därför jag tycker om att kliva upp tidigt - just för denna stillhets skull. Det enda man kan höra är ån som forsar och fåglarna som kvittrar....inte ett motroljud så långt örat kan nå. Underbart!
Men, nu tillbaka till Kira och hästarna. Hon tyckte de var så otäcka igår när vi gick förbi så jag tänkte att vi ska gå dit varje dag hädanefter och bara titta på de stora bruna otäcka djuren. Sagt och gjort....ner till hästarna vi går. Men, hästarna låg fortfarande och sov.....suck. Jag hostade till och då åkte huvudena upp på dem + att den ena gäspade stort. Men, Kira märkte dem inte alls...hon snusande på marken i stället.
Vi passade på att gå in en sväng efter skogvägen, men vi fick vända om efter en litet tag - det var så blött och geggigt.
På väg hem hittade Kira en stor torr grästuva som hon tog med sig hem....som om vi inte har nog med skräp på gården redan.
Nytt försök med hästarna nu i eftermiddag....och nu stod de upp och Kira tycker fortfarande att de är riktigt läskiga. Maya bryr sig inte alls om dom....så hon var ett stort stöd för Kira. Hon vågade sträcka på sig och nosa åt deras håll. När hon började snusa på backen igen och inte hade stenkoll på vart hästarna var....ja, då tänkte jag att nu inser hon kanske att de inte är farliga. Då hände det som inte får hända.....den ena hästen frustade så att läpparna fladdrade och Kira blev återigen på helspänn....suck. Tillbaka på ruta ett igen. Vi får helt enkelt gå dit i morgon också....
Samma visa denna gång....en ny torkad gräshög ska med hem...hahhaha.
Kanke Kira innerst inne är en stadsbrud...hahhahaha.....det måste vi snabbt ta ur henne!