Assateague Island National Seashore - Vildhästarna
Idag har vi varit på ännu en utflykt.....denna gång ska vi ut och köra på sanddynerna i nationalparken som ligger en liten bit från Ocean City. I denna nationalpark som heter Assateague Island National Seashore , där finns det även vildhästar.
Men innan vi åker dit så ska vi äta lite frunch först på ett ställe som heter Barn 34. Detta verkar vara ett väldigt populärt frukostställe, för det var fullt på parkeringen och även kö för att få bord. Men, då hade de ställt ut vatten att ta för de som ville....och såklart ville vi det! Barn 34 var ett väldigt rustikt ställe med många gamla detaljer och det var så fint och mysigt där.
Äntligen har vi fått ett bord för 5 och kolla in denna stadiga frukost/lunch.....jisses. Varför ska allt vara så stort i USA....till och med portionerna är gigantiska, men såklart väldigt goda. Vi fick en "doggy bag" att ta med resterna i.....för det var i stort sett omöjligt att äta upp allting.
Vi hann i stort sett bara in över bron som går till nationalparken innan vi fick se de första vildhästarna. Det är så himla häftigt att se dessa i det vilda och i deras naturliga miljö....trots närheten av människan. Det stod också att man inte fick gå närmare dem än 20 meter, för de kan anfall, bita eller sparkas + att man under inga omständigheter fick mata dom. De finns ingen aktiv skötsel utav hästarna på Assateague Island, utan de lever utav vad naturen har att ge och de är inte tama.
"En legend berättar om en spansk galeon som gick på grund längs kusten på 1600-talet och befriade hästarna; en andra antyder att pirater kan ha övergivit dem. Den mest logiska teorin spårar hästarna tillbaka till början av 1600-talet då nybyggare använde djuren för att samla ihop boskap som betade på ön. Med åren blev dessa tidigare domesticerade hästar vilda, efter att ha glömts bort eller lämnats kvar av sina ägare (enligt denna sida)."
När vi kom fram till en parkering...ja, då fanns det ännu mera hästar där som gick och betade bland bilarna.
För att ta sig ut med bilen på sandynorna så måste man ha ett pass klistrat på bilens ruta + att man måste släppa ur rätt mycket luft ur däcken. Man gör detta för att däcken ska få så mycket kontakt som möjligt på sanden och det gör även däcken bredare så att man inte ska fastna. Tyvärr så började det mulna på och även regna lite när vi var därute med bilen....till och med måsen är blöt! Men, trots regnet var det ändå superhäftigt att kunna köra sådär.....i en nationalpark och allt. Jag hade önskat att hästarna också var nere på stranden och att det var strålande sol, men inte denna gång...tyvärr.
Vi fick även se en död Hästskokrabba eller Dolksvans, som de även kallas för.....en sådan vi vick se levandes i akvariet vi var på den 3 juli. De ser verkigen ut som aliens dessa uråldriga varesler....riktigt läskiga enligt mig. Hästskokrabbor har funnits i minst 445 miljoner år och är en av de äldsta nu levande djurgrupperna på jorden. De kallas ibland för levande fossiler eftersom de har förändrats väldigt lite under denna enorma tidsperiod....och underligare än så - det har visst blått blod.
Vi hann med en fika på stranden innan det börjad regna igen....
När vi kört därifrån och återigen pumpat upp däcken,så åkte vi ut till en annan plats i nationalparken. Här så försöker de fånga krabbor med hälp av bete som krabborna nöp fast sig i. De flesta de fick var småa, men några hamnade i hinkar fyllda med vatten.
När vi var på väg hem, så fick vi se ännu mer hästar. Denna gång blockerade de hela vägen, så vi fick vackert vänta på att de skulle förflytta sig någon annanstans. Oj, så häftigt att få vara med om....och Isabell sa att det var betydligt fler hästar nu än när hon och Kris varit där tidigare. Vilken lycka att det var så många som ville visa sig just idag av alla dagar.....så häftigt. Dessa hästar har storleken som en ponny och i olika färger, men vi fick se mest bruna.
