Att göra en pudel
Uttrycket göra en pudel slog igenom på bred front runt 2003. Det lyftes fram av Språkrådet (Svenska språknämnden) redan i 2002
års nyordslista, innan uttrycket hunnit slå igenom. Det användes framför allt om socialdemokraten Jan O Karlssons offentliga ursäkt
2002 över de dubbla inkomster han uppburit.
Under 2011 började mediestrategerna använda en annan parallell metafor: göra en terrier. I en debattartikel i Dagens Nyheter (18/10 2011)
gav pr-konsulten Lars Thalén råd till Håkan Juholt om hur han borde hanterat ursäkterna inför sin förestående avgång som partiledare:
”En pudel ska man göra när man verkligen har gjort bort sig, det vill säga inte har förstått och inte agerat eller rentav kanske begått ett
brott. Då är det – enligt formulär 1A – bara att be om ursäkt, uttrycka all förståelse för att människor blir upprörda och hoppas på förlåtelse.
Men innan saken är ute och framför allt om man inte är skyldig, inte är en skurk, då ska man snarare planera och ’göra en terrier’. Vad är
då en terrier? Jo, det är att agera beslutsamt och att ge uttryck för människors vrede mot det missförhållande som saken gäller.” Uttrycket
har sedan använts av mediestrateger vid flera tillfällen där företagsledningar, styrelser och vd:ar offensivt bemött olika anklagelser.
Konstruktionen göra en x, i synnerhet med hundmetaforer, har varit synnerligen produktiv de senaste åren. Den trenden förutsåg
Södermanlands Nyheter redan 2007 i ett kåseri (29/12 2007), där man listar ett antal ytterligare förslag på hunduttryck. Här följer några
av dessa:
- att göra en golden retriever ’bli toksnäll’
- att göra en rottweiler ’bli kaxigt bestämd’
- att göra en S:t Bernhardshund ’ta mycket plats men inte hetsa upp sig’
- att göra en chihuahua ’låta dyr minimalism råda’.
Nu återstår bara att se vilka som får bära hundhuvudet för de politiska misstagen 2013 och vilken hundras politikerna då kommer att liknas
vid. (sprakochfolkminnen.)