}
Har fortfarnade ont på sidan om stomin, men abslolut inte lika mycket som igår. Jag vet inte om det beror på att jag knaprar Alvedon eller om det bara var en sträckning. Ringde trots det till Vårdguiden (1177) för att fråga lite om det onda jag nu har....för säkerhetsskull och ville ha någon kunnig person att tala med. Att ringa på sjukhuset känns liksom dödsdömt redan innan...med alla dessa telefontider. Ringa till min vårdcentral....nä, jusst det ja...de har ju också telefontid....suck!
 
Hela samtalet började med att jag hade nummer sex i kö och beräknad tid var ca 10 minuter. På dessa 10 minuter hann jag göra en kopp te, släppa ut Maya för att pinka och gå själv på toaletten för att tömma "påsen". Snacka om att vara effektiv....
 
Fick tillslut prata med en kvinna och hon tyckte att jag skulle ringa Kirurgavdelningen och ifrågasätta vart min kallelse är för röntgen. Hon sa att jag även borde ringa min stomisköterska, genom att hon också har en nära kontakt med kirurgavdelningen. Hon sa också något skrämmande....som jag vet stämmer. Det var att om du inte är besvärlig inom vården idag och ringer och ringer och är allmänt jobbig, så kommer du alltid vara längst ner på listan. Tyvärr är det så vården ser ut i Sverige idag, sa hon....allvarligt!
 
(Bilden lånad från denna sida)
 
Ringde som sagt var till kirurgavdelningen...de hade 30 minuter kvar på sin telefontid idag. Men, när jag äntligen kom fram så sa en röst i luren att all telefontid var redan uppbokad för idag...återkom igen nästa dag. Varför har de telefontid om de inte svarar?
 
Hon tyckte också att jag skulle ringa stomisköterskan, men där vet jag redan att hon inte har telefontid förrän på onsdag igen...suck!
 
Om jag inte får den hjälp jag skall få här i Örnsköldsvik så tyckte hon att jag skulle be om remiss till Umeå eller Sundsvall....att det var min fulla rätt. Men, det tycker jag bara känns så otroligt jobbigt....nog jobbigt att brottas med sjukhuset här i Ö-vik. Men, det klart....får jag ingen som helst hjälp inom snar framtid så kanske jag ändå måste välja ett helt annat landsting och kommun.
 
 
VART ÄR SVERIGES VÅRD PÅ VÄG?????
 
Kvinnan på Vårdguiden sa också att om smärtan inte försvinner och om jag fortfarande känns hård  på ett specifikt ställe på magen så skulle jag åka in på akuten....det kan vara ett bråck sa hon och då ska de hjälpa mig. Hon sa att då kan de inte säga att jag står under behandling och skicka hem mig, gonom att detta är ett nytt sjukdomstillstånd...får bara hoppas nu att smärtan och hårdheten försvinner. Jag VILL inte åka in på akuten....jag bara VILL inte!
 
 
Jag har ju som sagt var inte lika ont idag som igår....men, det känns heller inte som det brukar göra. Vi får se om jag fortfarande känner mig öm i morgon....suck! Ska man inte ens kunna arbeta hemma på gården när man har stomi? Eller är det bara ett olyckfall i arbetet som hände mig? Visst så känner jag av att det gör ont på samma ställe tidigare när jag är på jobbet och sa det också till läkaren redan för någon månad sedan, men hon sa då bara att jag anses nu som frisk enligt vården och om jag har ont så ska jag äta alvedon (4 gg/dag).
 
(Bilden lånad från denna sida)
 
Fan...också!
 
Spara
Spara
Spara
Började med att putsa ena köksfönstret...Maya har gjort så otroligt många nosavtryck där så man knappt såg ut. Vi ju kunna titta ut nu när vi fått så fin utsikt helt plötsligt + att folk nu kan se vårt skitiga fönster...haha!

 
 
Nu börjar vi med att lasta granriset på släpvagnen för att dra ner den till majbrasan. Jag tror vi åkte iväg med fyra överfulla lass och vi har minst lika mycket kvar...pust! Det får bli en annan dag. Maya fick stanna inne och titta på oss genom fönstret, genom att vi har grinden öppen medan vi fyller släpet. Vi vill ju inte ha hennes springandes lös genom grinden, vem vet vad hon kan hitta på. Ensam hemma träning fick vi på köpet....och det verkade gått riktigt bra.
 

 
 
 
Vi gav upp efter fyra lass och när vi kom hem igen fick naturligtvis Maya också komma ut med oss på gården. Jocke började ta bort de grenar som stack upp i granhäcken och jag började dra rishögen närmare garaget, så det går fortare nästa gång vi ska fylla släpvagnen. När Jocke klippt granhäcken färdigt hjälpte han också till att dra ris. Maya hjälpte också till....på sitt lilla sätt.
 
 
 
Mamma och pappa kom och de fick med sig lite plommon hem....det var uppskattat.
 
 
Nån gång när jag släpade granris eller slängde upp de i en hög så högg det till ordentligt i magen. Jisses så ont det gjorde. Det är stenhårt alldeles bredvid själva stomin på höger sida och liksom lite svullet. Vet inte om jag sträckte något eller om jag stött i utan att jag märkte det....ont som f...n gör det i allafall. Har tagit en 1 mg Alvedon, men än har inte värken släppt. Har skickat ett sms till min chef....att jag inte kommer på jobbet i natt. Har så ont att jag inte kan slappna av att sova och lyfta tung på jobbet nu känns inte alls bra. Undra vad som hänt? Har jag fortfarande ont i morgon måste jag ringa läkaren....suck! Det som började så bra och slutade med ont....
 
Jag vet att läkaren varnade mig för att bära eller tungt från början efter operationen, jag kunde få bråck. Det kan väl inte ha hänt nu? F...n också!
 
Har tid för cellprovstagning idag klockan 15:00 - Human Resurs. Var och lämnade Maya hos mina föräldrar och kom snabbt fram till att hon kan inte löpa...Izor (hane) brydde sig inte det minsta om henne.
 
Det är alltid lika gruvsamt att göra detta prov, men jag har ALDRIG hoppat över en enda kallelse. Jag fattar inte att det finns kvinnor som inte gör detta prov, det kan ju tala om så mycket i tid om det skulle vara några förändringar i cellerna. Detsamma gäller då också förstås Mammografin...varför finns det kvinnor som skiter i ett sådant enkelt och kanske livsavgörande test/prov? Jag fattar det bara inte....
 
Barnmorskan som gjorde detta prov på mig idag är så otroligt gullig och varsam. Hon blev riktigt förvånad när hon såg mitt långa ärr på i stort sett hela min mage och ställde även frågor om stomipåsen....det var ju liksom väntat från min sida.
 
Allt som allt så var det en bra förstjänst för Humarn Resurs.....150 kronor för ca 5 minuter! Nu är det bara att gå och vänta på svaret som skall dimpa ner i brevlådan om några veckor.
 
 
 
Efter cellprovet i Gullänget så åkte jag till sjukhuset och hämtade ut nya stomipåsar. Det har ju liksom inte varit meningen att jag ska ha behövt flera påsar, men har som sagt var fortfarande inte fått någon kallelse till sjukhuset (som de sa jag skulle på i september). Blev så glad att det gick riktigt fort denna gång för Apoteket att få hem de stomipåsar som jag använder mig av, var lite orolig att jag skulle måsta använda proverna på andra sorter som jag fortfarande har här hemma.
 
Har pratat med min stomisköterska Linda tidigare när jag beställde mer påsar. Hon sa att de var underbemannade just nu på sjukhuset och de hade få kirurger att tillgå, så att cencer patienter och mer akuta fall gick före mig just nu. Suck! Jag fattar verkligen att de som är sjuka "på riktigt" ska gå före, men det är trots allt jobbigt att bara gå och vänta. Det blir liksom extra jobbigt när man vet att min 50 års dag kryper närmare och närmare + att det vankas jul också. Vill ju gärna inte ligga inne på sjukhuset någon av dessa dagar, inte skoj att kanske behöva äta flytande kost när det vankas både tårta och julmat. Men, får ta dagarna en i taget just nu....och bara hoppas och hålla tummarna samtidigt att det kommer att bli bra med allt tillslut.
 
Har fått så jag kan göra ett uttag till på receptet....skönt att veta. Men, måste alltid komma ihåg att beställa via apoteket minst en vecka innan jag behöver dom, genom att de inte har dessa påsar hemma på lager.
 
 
Hemma igen.....jag och Maya! Nu ska vi lägga oss att vila en stund innan husse kommer hem! Det tar på att kliva upp tidigare än jag brukar för att hinna med allt innan jag skulle iväg på dessa ovanstående saker. Gäsp!