Oplanerat bus med Wilma....
Under vår promenad som jag och Maya gjorde idag vid lunchtid så träffade vi på Wilma och Ingers pappa (som var hundvakt idag), som var ute på en kort promenad.
När dessa töser träffas så vill de inget hellre än att få springa och busa en stund. Jag frågade Ingers pappa om det var ok att de fick busa en stund på baksidan deras gård....han sa att det var ok. Så av med kopplen och fullt ös blev det omendelbart....jisses så de kan springa.
Nu la Wilma av en stund.....hahahha. Så då avlsutade vi leken för denna gång och Maya följde med in till Ingers pappa.....annars vill inte Wilma gå in igen. Hon fick nya krafter och ville fortsätta busa verkade det som....hahahaha.
Nu ska jag och Maya gå hem igen. Men, jag blir lite orolig över att inte Maya säger till Wilma mer på skarpen. Jag hade hoppats att hon hade lärt sig något hundvett och hundetikett av Tuffy igår - men icke! Wilma biter henne i öronen, svansen och i hasorna...Maya ser ut som om hon inte tycker det är så himla skoj, men hon gör ingenting åt saken. Hon är ju trots allt minst ett år äldre än Wilma. Maya är ju också ett riktigt busfrö så lite tjuvnyp verkar hon acceptera....bara man får busa så! Men, med en ny valp i huset (mars 2019), så får ju vi tvåbenta också sätta gränser på vad som är ok eller inte - det kan ju inte enbart vara bus hela tiden.....lite lugn och ro är också nödvänigt. Man behöver inte busa jämt....eller? Nä, jag är inte så orolig....jag har ju alltid haft två hundar och det har aldrig varit något problem förr så varför ska det bli det nu.