Invägningsdags....

Jag har funderat lite på min nu påbörjade viktnedgång......att det som nu hänt med mitt knä var som en skänk från ovan. Jag menar att om jag inte gjort illa mitt knä så kanske jag aldrig skulle ha tagit itu med min övervikt just här och nu....kanske om något år eller kanske aldrig (hemska tanke). Blir livrädd nu när man upptäcker  hur ovärderliga mina knän är för att jag ska kunna fungera och att jag kan leva mitt liv som jag vill. Jag älskar att promenera tillsammans med Maya och upptäcka nya vackra platser (som vi kan se när vi är ute med husbilen). Jag blir också rädd att om jag nu inte gör någonting åt min vikt.....så kommer jag knappt kunna gå själv när jag blir pensionär om ca 15 år - kanske med rullator. Hur kommer då husbilsupplevelsen bli för mig? Hur ska jag då kunna ha hund? Nä....detta var det bästa som kunde hända mig.....en riktigt ögonöppnare - trots att det bästa som kunde hända mig gör riktigt förbaskat ont!
 
 
En annan sak som jag tycker är svårt.....det är när man hälsar på vänner och bekanta. Alla vill ju bjuda på fika och allt ser ju så otroligt gott ut. Jag vet att jag kan nalla av veckobonusen, men den vill jag ju helst ha kvar till helgen. Jag har så nyligt börja med viktväktarna och jag har inte än lärt mig vilket av fikabröden som är "nyttigast" att ta......ghaaaaa!!!!!
 
(Bilden kommer från denna sida)
 
Har fått ont i mott knä igen, så promenadandet är fortfrande ganska korta och långsamma, men jag går iallafall ut och försöker. Det känns så trist att vara "handikappad" och inte kunna göra de saker som man vanligen klarar av.
 
 
Är så otroligt sugen på CHOKLAD...så jag håller på att bli tokig! Hur kommer det sig att man helt plötsligt kan bli så sugen på en speciell sak? Jag brukar nästan aldrig köpa chokladkakor...men, nu skulle jag kunna döda för en. Hur kan det bli så? Det har gått så långt att jag sitter och funderar på hur i hela friden jag ska kunna få ihop det med min veckobonus i viktväktarna...om jag inte äter middag....nä det fixar jag inte. Blir galen!
 
(Bilden kommer från denna sida)
 
Idag har jag vägt in mig igen..... - 1,3 kilo....inte illa pinkat. Men, jag hade verkligen önskat att det varit betydligt mer förstås. Det kanske är bra att gå ner sakta med tanke på att gammskinnet ska hinna med också. Jag måste göra något fel tycker jag ändå...jag borde gå ner minst två kilo i veckan i allafall, men 1,3 minus är trots allt ett minus på vågen.
 
Jag har nu sammanlagt gått ner en hel Maya + 1 hekto...alltså 6,3 kilo (Maya väger 6,2). Tänka er...en hel liten hund mindre....hahhaha!
 
 
 
En kommentar publicerat i Allmänt
Taggar: viktväktarna, vikt, kilon, svårt, viktminskning, ont i knä, fika
#1 - - Jessica:

Runt ett halvt till ett kilo i veckan i snitt är hälsosamt att gå ner... du är grymt duktig!
Fika bröd... är det fikat eller att träffas som är viktigt? fråga dom det när dom trugar...

Svar: Tack 😀. Ja, det ska jag fråga nästa gång det trugas på med fikabröd 👌
CARINA WESTIN