Maya (tror hon) är en fågelhund!
Maya har ALLTID varit klockren på inkallning....fram till för någon vecka sedan. Första gången hon jagade fåglar var när det var svalor på lägdan/åkern som verkligen retade henne...och sedan dess har hon verkligen fått mersmak av just fågel. Det värsta av allt enligt mig är att hon hör mig inte längre när hon kommit in i sin jaktzon....än hur mycket jag vrålar, skriker, visslar och springer åt ett annat håll. Hon har BARA fågeln i sikte....och skiter fulltsändigt i mig. Tänk om fågeln hon jagar flyger mot en trafikerad väg eller något annat rent livsfarligt för henne....hemska tanke!
Idag intog hon till och med en jakthundspose.....när hon fick syn på en stillastittande fågel!
Kastade ut en fråga på FB i olika grupper om hur jag kan bryta hennes jaktlusta och de svar som kom in var lite varierande. Många skriver att Pudeln är en jakthund som borde få jaga....visst....men, på mina villkor! Det är ju som om en polishund skulle få jaga alla som springer, alla vallhundar få valla precis vad de vill, alla jakthundar få jaga vilket vilt de vill, alla vakthundar som vaktar allt, alla sällskapshundar ska BARA vara till sällskap...eller?
Hur många finns det idag som jagar fågel med sin pudel? Det är riktigt häftigt när en ras verkligen får arbeta med det de är skapta för....men, som sagt - på mina villkor. Jag är livrädd att ha henne lös nu när hon bara drar och inte alls lyssnar på mig...andra gången hon gjorde detta var i förra helgen på en badstrand (måsar).
Idag när jag var ute med henne på en promenad så såg jag verkligen hur hon riktigt letade efter fåglarna. Jag anser att detta är ett stressmoment....i allafall för min hund! Hon är ständigt på jakt efter fågel och kan liksom inte slappna av under en härlig promenad....
Hur gör man då för att få bort detta oönskade beteende?
Fredrik Steen tycker att man ska jaga "viltet" före hunden gör det. Att man ska lotsas att se ett "rådjur" och tvärstanna, sluta andas och stå helt stilla och titta.....för att sedan släppa hundens koppel (om den är i koppel) och tokspringa rakt in i skogen. Att genom detta få hunden att inse att han inte är jaktledaren längre....att hunden kommer att se upp till dig. Nä, detta känner jag inte alls är för mig....jag måste hitta en enklare lösning för mig och min lilla jaktpudel Maya...
SKK säger detta: "För att förhindra att hunden blir stressad av att inte få göra något den så gärna vill måste du ge den en annan uppgift som också påverkar jaktlusten. Låt hunden till exempel få söka efter något du vet att den blir glad över att hitta och ge den extra mycket beröm när den är duktig. Kom ihåg att alltid ha hunden i en lina så att den inte får möjlighet att byta intresse. Om ni är flera i familjen så kan du låta hunden söka upp en familjemedlem som gömt sig i skogen
Och efterhand som hunden utvecklar sin talang, och förbereder sig på att leta människa i stället för djur i skogen kan personen gå iväg några hundra meter innan han/hon gömmer sig. När avståndet blir långt brukar hunden sätter nosen i marken och noggrant följer spåret. Sådana övningar är fantastiskt stimulerande för alla hundar, även för så kallade sällskapshundar, och - inte minst för alla hundägare!"
Funderar på att ta fram lite älgblod och lägga ut ett spår till henne nu till helgen.....det känns som om hon har väldigt mycket jakt i sin lilla kropp. Hon måste kanske få utlopp för sitt jaktintresse under mer kontrollerade formen - detta tror jag nog mest på. Men, jag kan ju inte lägga spår varje gång jag vill kunna ha henne lös i skog och mark....så att hon verkligen lyssnar på mig är det absolut viktigaste just nu!Många säger ju som sagt var att pudeln är en apporterande fågelhund....men enligt de grupperingar hunden hamnar i på tex utställning så är pudeln numera i gruppen sällskapshundar....inte fågelhundar. Varför då kan man ju undra?
(Bilden kommer från denna sida)
Hörde också tala om något som kallas för skvallerträning.....
Som jag förstår det så går skvallerträningen ut på att hunden ser på den sak du inte vill att den ska se på...hahhah, jag vet det låter heltknäppt. Men, det går helt enkelt ut på att du redan tidigare har klickat in hunden ordentligt. När hunden ser en annan hund...eller som i Mayas fall en fågel - då klickar du och hunden vänder om till dig för att få sin belöning. Du har på detta vis brutit mönstret och hunden vill hellre komma till dig än att jaga tex fågeln. Alla tips är bra...utom de dåliga som det heter!
Det enda jag vet är att detta beteende som Maya nu har när det gäller fåglar...eller annat som flyger för den delen - det måste bort helt och hållet. Jag vill inte ha en ny hund som stirrar och stressar under promenader och ständigt är på jakt efter fågel. Min förra hund Kuro...han jagade katter till och med i sömnen tror jag. Han kunde aldrig stressa av under promenader...han letade katt hela tiden. Så vill jag INTE ha det igen....
Nä, nu ska jag kicka in Maya igen (hon är redan det, men jag har varit dålig på att använda den). Så nu ska vi testa om hon kommer ihåg vad klickern var för något....godis-klick-godis-klick-godis-klick.....
(Bilden kommer från denna sida)
Glada Jyckar har denna Antijakt-träning....intressant läsning. Den går egentligen ut på att individanpassa träningsplanen för just din hund och dess jaktbeteenden som du vill minska eller helt ta bort.
Har ni några andra tips på hur man får sin hund att sluta jaga fåglar....eller allra helst när de väl gör det att kunna kalla in dom trots denna ströning. Jag vägrar låta min hund gå enbart i koppel resten av sitt liv....jag MÅSTE hitta en lösning på detta lilla problem.
Det är väl precis som de säger....LYCKLIGA LYDIGA HUNDAR!
